Annika Rosendahl
Född: 1969
Böcker på Oppenheim förlag: Jenny, Jenny (2010)
Annika Rosendahl som tidigare titulerat sig projektledare och lyckligt gift trebarnsmamma är numera också författare. Hennes debutroman Jenny, Jenny skildrar en ung kvinnas strävan efter lycka och kärlek och de utmaningar livet ibland medför då man söker följa sina drömmar.
När började du skriva? Jag skrev berättelser redan som barn. När mina föräldrar gick igenom gamla papper nyligen, hittade de en berättelse som jag hade skrivit och illustrerat när jag var tio år. Den hade jag kopierat i flera exemplar och gett till släktingar. Det målmedvetna och regelbundna skrivandet som ledde till Jenny, Jenny började jag inte med förrän för ett par, tre år sedan.
Vad gör du på fritiden utöver att skriva? Jag är framför allt med min härliga familj som utöver min älskade man och mina tre fartfyllda pojkar också består av två katter och en hund. Vi håller gärna på med vår fina gamla gård och vi gillar att vara utomhus. Jag tycker också om att köra motorcykel. Att köra MC till jobbet är ren vardagslyx.
Har du några nya skrivprojekt på gång? Ja. Jag har fem berättelser i huvudet, varav en nu är en bok (Jenny, Jenny) och en håller på att förflytta sig från mitt huvud till ett dokument i min dator. Med tanke på hur roligt det är att få ihop berättelserna är jag övertygad om att jag kommer att skriva alla som finns i huvudet. Sedan är det bara att hoppas att alla fem får bli böcker.
Vem är din favoritförfattare? Gillar inte singular i den här frågan, det finns så många. Jag tycker om bland andra Selma Lagerlöf, Leon Uris, Peter Hoeg och Nicholas Evans.
Kan du nämna en bok som betytt mycket för dig? Återigen är det flera. Trinity av Leon Uris, Den första kretsen av Solsjenitsyn och Les Miserables av Victor Hugo är alla viktiga böcker.
Favoritskiva just nu? Jag lyssnar på många av mina skivor, nu blir det mycket Melody Gardot. På Spotify lyssnar jag på det jag ännu inte har köpt, där väljer jag bland annat Mando Diao.
Vad tror du om framtidens litteratur? Jag tror att det kommer att hända mycket vad gäller formen för böcker. Det är redan många som tar till sig berättelser utan att läsa, genom ljudböcker och filmatiseringar till exempel. Jag tror också att e-böckerna kommer att öka. Jag ser dock inte detta som ett hot mot litteraturen. Oberoende av formen tror jag att det som trollbinder och berör är själva berättelsen. Den kommer alltid att vara viktig, hur man än distribuerar den.
Hemsida: http://annikaslol.blogspot.com
