Laurence Tardieu
Född: 1972
Böcker på Oppenheim förlag:
Eftersom ingenting varar (i översättning av Thérèse Eng. Originalets titel: Puisque rien ne dure).
Sorgens förvirring ( i översättning av Thérèse Eng. Originalets titel: La confusion des peines).
Böcker på andra förlag: Comme un père (Editions Arlea, 2002 – Points Seuil), Le jugement de Léa (Editions Arlea, 2004 – Points Seuil), Puisque rien ne dure (Editions Stock, 2006 – Le livre de poche), Rêve d’amour (Editions Stock, 2008 – Le livre de poche), Un temps fou (Editions Stock, 2009 – Le livre de poche), A l’abandon (Editions Naïve, 2009), La confusion des peines (Editions Stock, 2011).
Laurence Tardieu föddes i Marseille. Skrivandet tog tidigt stor plats i hennes liv och är fortfarande djupt rotat i det, medvetet och nödvändigt. Hon säger själv att skrivandet hjälper henne att förstå sig på livet och att det tillför mening.
Tardieu studerade litteratur och förstod tidigt att inget är viktigare för henne än just skrivande. 2002 publicerade hon sin första roman, Comme un père. Under flera år kombinerade hon sedan skrivandet med dramastudier och medverkande i diverse teaterföreställningar, men år 2006 bestämde hon sig en gång för alla för att satsa fullt på skrivandet.
Samtliga av Laurence Tardieus böcker, från hennes första roman till självbiografin La confusion des peines, kan läsas som försök att avslöja eller exponera sanningen. Hon lockar läsaren att ifrågasätta sin verklighet och våga syna sig själv och sin roll i samhället.
Lyssna till Laurence Tardieu när hon berättar om boken!
En längre intervju med Laurence Tardieu finns också på vår You tube-sida!
Vill du höra henne läsa ur “Puisque rien ne dure” på franska?
Utmärkelser:
2004: Prix du roman des libraires Leclerc 2004 för Le Jugement de Léa.
2007: Prix Le Prince Maurice du roman d’amour och Prix Alain-Fournier för Puisque rien ne dure.
2012: Le prix du Printemps du roman, Foire du Livre, Saint-Louis för La confusion des peines.
När började du skriva? Jag började skriva när jag var sju år gammal, så fort jag lärt mig att läsa. Läsandet var magiskt för mig, som att ge sig ut på en lång, underbar resa utan att egentligen röra sig alls. Jag började skriva med målet att återskapa denna magi och förstod snabbt att skrivandet var en essentiell del av mitt liv, ett sätt att hitta mening i den enorma förvirring som är livet. Min första roman skrev jag när jag var 23, men den har ännu inte publicerats. Istället var det min tredje roman som blev den första att ges ut, året var 2002 och jag var 29 år gammal.
Kan du nämna en bok som betytt mycket för dig? Oj, det finns så många böcker som hjälpt mig växa, tänka, vara… Det är svårt att bara välja en. När jag var 19 läste jag Sexus, Nexus, Plexus av Henry Miller. Trilogin, som är full av energi, formade mig som författare och hjälpte mig att välja skrivandet och författarskapet.
Har du några nya skrivprojekt på gång? Jag har just börjat på min sjunde roman. “La confusion des peines”, som publicerades i Frankrike 2011, blev ett avslut på den första first working cycle (10 years publication). Nu blickar jag ut över en ny horisont, ett sökande efter en ny form, en förening mellan skön- och facklitteratur. För mig handlar skrivandet mer än något annat om att skapa musik, en melodi. För att förmedla rätt känsla gäller det att sätta rätt ton.
Vem är din favoritförfattare? Jag har flera, men kan nämna Annie Ernaux vars nutida, franska litteratur är magnifikt uppbyggd, som en av mina favoriter. Hon har uppfunnit en ny form, ett skarpt och koncist språk som får varje mening att leda läsaren in i nya världar. Hon ger oss en inblick i sitt liv och en chans att relatera varje ord till vårt eget. Hon skriver personligt samtidigt som hennes böcker är universella.
Vad vill du förmedla med dina böcker? Jag vill beröra mina läsare, få dem att känna sig levande, kanske till och med lite obekväma eller besvärade: vi är människor, vilket betyder att vi med all säkerhet inte kommer att vara här för evigt. Vad betyder det för dem? Vad betyder kärlek? Vad betyder ensamhet? Alla mina böcker är ett sökande: var står vi, vilka är vi bakom masken? Jag har hört från mina läsare: ”tack för att du skrivit min historia”. Det är den finaste komplimang jag kan få.
Hur ser du på litteraturens roll i framtiden? För mig är litteraturen oumbärlig. Den hjälper oss tänka, känna, leva och förstå oss på den förvirrande värld vi lever i. Den är föreningen mellan skönhet och tanke. Det är litteraturen, poesin, som gör oss mänskliga.
